Nio långa timmar

Om 33 minuter landar vi i London, och nått sova blev det inte heller bara lite slumrande. Nu väntar fyra timmar till nästa flight som leder hem till Svedala. 

Det var 30 grader i Houston när jag åkte, i London är det 13...... tur att man har en jacka med sig. 

 

Fullsatt plan. 

 

Den delikata middagen. 

Näst sista dagen

Idag hände det inte speciellt mycket, lite slappande och en god middag på ett av Arnes favoritställen, Mandola's som är en Italiensk restaurang med amerikansk prägel. Mycket god pasta var det....

Kvällen ägnade vi framför tv:n tittandes på korgboll, dvs basket. Imorgon bär det av hemåt. 

Lite shopping m.m

Igår hade vi bestämt att vi skulle shoppa några saker som jag tänkte ta med mig hem, svarta Levis jeans och en god bourbon till samlingen. På vägen till outletbutikerna i Tanger, stannade vi till och kollade på ett av dom otaliga monument och krigsminnen som finns här, USS Texas (BB-35)

http://tpwd.texas.gov/state-parks/battleship-texas/park_history

San Jacinto Monument, på platsen där general Sam Houston besegrade Mexicanarna den 21 April1836. 

Lunchen intogs på "Hubcap grill", ett spektakulärt ställe som serverar makalösa hamburgare. Jag försökte hitta den minsta burgaren som fanns och tänkte: en enkel cheeseburgare måste väl vara det minsta alternativet med tanke på McDonalds modell hemma i Sverige. Ack vad jag bedrog mig....

Cheeseburgaren är den närmaste i bild, enda skillnaden är mängden tillbehör mellan bröden.

Massvis av ölsorter fanns det också att välja på, och även egen läsk.

Sorry lyckades inte rotera bilden i programmet.

Slutligen var vi och handlade lite mat på ett otroligt fräsch ställe som heter "Whole Foods" där allting är ekologiskt. Det fina i kråksången är att det finns en öl och vinbar mitt i affären, så man kan handla sig en bit ost vid ostdisken och njuta av den tillsammans med ett glas gott vin, eller strosa runt i bland hyllraderna sipprandes på en lokal Ale.

Charkdisken.

Återkomsten

Ja inte till Sverige då utan till Houston och Arnes lägenhet. Dom 58 milen från New Orleans gick bra, men är inte så mycket att orda om, spikraka vägar genom träskmarker ... Vi var båda glada att vi valde bil istället för hoj när det ändå bara rörde sig om en transportsträcka. På kvällen tog Arne med mig till den kända baren " The Hay Merchant" 

http://www.houstonpress.com/location/the-hay-merchant-6801933

Där åt vi en suverän biff ner sköljd med en lika suverän Ale.

Häftiga brokonstruktionen.

Träskmarker, troligen vimlandes av alligatorer...

Motorväg på pålar.

Vanlig skylt i storstäderna i Texas, bra där !!

Houston skyline.

The last supper

Sista dagen med grabbarna grus tillbringades vandrandes runt i staden utan direkt mål, några vattenhål besöktes också då det var varmt och kvalmigt.

Om man tittar noga på hjulångarens brygga (längst upp längst fram för er som inte kan sjötermer) ser man ett ångmoln. Det kommer från den ångdrivna orgeln, som gubben till vänster om molnet spelade på. Det var ett herrans oljud över hela området.

Vattenhål i form av sportbar, mycket trevligt.

Tre legender i musikvärlden.

The last supper för grabbarna grus.... för den här gången. Väl mött igen boys !

New Orleans part II

Så där ja, cirkeln sluts, vi är tillbaka där vi började, i (bortsett från Houston) New Orleans.

Resan hit från Opelousas gick på halvtaskiga motorvägar genom ändlösa träskmarker. Motorvägen är till stora delar byggd på pålar, undrar hur dom hittat fast mark att förankra dom på.....

Järnvägsbro på fackverksbro i trä.

Otroligt vacker järnvägskonstruktion utanför Baton Rouge LA.

New Orleans skyline.

The Dome, arenan som fick fungera som härbärge för tiotusentals hemlösa efter orkanen Kathrina.

Framåt kvällen släpptes kalvarna ut på grönbete, inget hojåka dagen efter, partytime !!

Burbon Street är helt galen på natten, vilket kaos ! Vi åt en gemensam middag på en fiskrestaurang som visserligen hade god mat, men som fortfarande inte ens hade lärt sig grunderna i logistikens ädla konst.

Drummerboy.

Barer vägg i vägg, poliser i varje korsning. Bilden är tagen innan midnatt, sen börjar det verkliga vansinnet.....

Det svänger bra om Ingmars nyinköpta kjol.

Opelousas

Dagens tripp, startade i lugn och ro vid 10-tiden längs småvägar österut. När vi började känna av matklockan fick vi idén att kolla på Yelp om det fanns någon thai restaurang på vägen, och det gjorde det med en halvtimmes omväg. Sagt och gjort, vi svängde vänster och susade upp till den lilla orten Deridder, som ligger i mitten av ingenting i Louisiana, men vilken fantastisk thaimat som serverades där! Där efter var det raka spåret till slutmålet för dagen, Opelousas La där vi bor på det kombinerade hotellet/galoppbanan/casinot Evangeline Downs Racetrack & casino. Billig öl i baren,(man vill ju naturligtvis locka folk till spelmaskinerna) och en stor buffé restaurang med mängder av mat och efterrätter att välja på. Kvällen avslutades som sig bör på the rainbowroom med grabbarna grus.....

Imorgon bär det av mot slutdestinationen New Orleans.

Grusgubbe 1: Lasse.

Grusgubbe 2: Göran.

En bild säger mer än ord....

Baren i casinot, en öl kostade $2

Selfi på grusgubbarna.

La Grange - Houston-Livingstone

I morse åkte Arne och jag själva mot Houston för att lämna hojarna och fortsätts resan med bil då återresan från slutmålet New Orleans till Houston bara är en lång transportsträcka. På vägen till Houston stannade vi till för lunch i La Grange. Alla som kan sin ZZ Top vet att det finns en berömd låt som handlar om den staden:

"Rumour spreadin' 'round

In that Texas town
About that shack outside La Grange
And you know what I'm talkin' about
Just let me know
If you wanna go
To that home out on the range
They got a lot of nice girls

Have mercy
A haw, haw, haw, haw, a haw
A haw, haw, haw

Well, I hear it's fine
If you got the time
And the ten to get yourself in
A hmm, hmm
And I hear it's tight
Most every night
But now I might be mistaken
Hmm, hmm, hmm

Ah have mercy"

Lunch fiket, jättegod BLT sandwich..

Torget.

Huvudgatan.

Efter en snabb dusch bar det av mot dagens slutmål, Livingstone Tx. Jättefint hotell, men det ligger verkligen ute på vischan. Vi var ett gäng som tig bilen in till byn och hittade en kanonrestaurang, Blue Duck. Maten var superb, åt en 13 Oz stek med bakad potatis för $13.99, fick naturligtvis inte i mig hela men magen stod i fyra hörn av det jag fick i mig. Nu blir det bingen, imorgon bär det av mot 

Opelousas La.

http://en.m.wikipedia.org/wiki/Opelousas,_Louisiana

Blåa Margeritas.

Matfrossa.

En fripassagerare på vindrutetorkaren.

Houston skyline.

Slutresultatet, 2044,5 miles = 327 mil.

Austin

Idag fick vi sovmorgon, och åkte inte förrän klockan tio, och dagens tripp var den kortaste hitintills, bara ca: åtta mil, men ändå jobbig. Jag fattar inte hur dom orkar ! Det här landet har världens största parkeringsplatser, minst sex filer i varje riktning, och det står blick stilla, 29 grader varmt, hög luftfuktighet och allmänt jobbigt.

Jag kan lova att det närmar sig kokpunkten i vissa lägre belägna kroppsdelar.....

Gissa vad, idag besökte vi inte en, utan två Harley butiker......(suck) !! Det är ju inte så att det skiljer speciellt mycket på utbudet från butik till butik, samma t-shirts, olika dealer namn.

Cool derby kåpa. 

Kvällen tillbringade vi downtown på 6 street, vi började med en grym Margerita i rätt storlek på 508 Tequila Bar, ett härligt hak på en tvärgata till huvudfestgatan.

Dom serverade en asgrym guacamole gjord med jalapeños, den bästa jag någonsin smakat !!

Efter en middag på The Driskill fortsatte vi till The Dizzy Rooster där Sonny Wolf och hans band lirade, helt jävla (ursäkta svordomen) underbart !! Vår egen Dave gästspelade och gjorde succé.

Slutligen tog vi en cykeltaxi hem och njöt av kvällen med ett leende på läpparna.

Fest på 6 street.

Miljötaxi.